Journalist

Emma - Journalist

Jag har arbetat som journalist i 12 år. Jag valde mitt yrke eftesom jag är intresserad av hur samhället fungerar och så gillar jag att skriva. Jag gillar också att komma ut och träffa nya människor.

I mitt yrke finns inget krav på utbildning, men det är en fördel att ha en journalistutbildning antingen från högskola eller folkhögskola. Det finns mängder av olika journalistutbildningar. En del journalister går ingen utbildning alls utan lär sig medan de jobbar. Jag pluggade på Journalisthögskolan i Göteborg och har läst Samhällsprogrammet på gymnasiet.

Fördelarna med mitt yrke är att jag får lov att vara nyfiken och fråga hur mycket som helst – och folk anstränger sig för att svara. Jag träffar mycket folk. Jag kan ofta jobba väldigt självständigt, vilket är bara bra om man har många idéer själv om vad man kan skriva om. Dessutom känner jag att jag sysslar med något viktigt, jag är med och påverkar samhället. Det är en otroligt viktig känsla. En journalist går inte till jobbet bara för att tjäna pengar.

Nackdelarna med att vara journalist är svårigheten att få jobb. Många vill jobba inom media, och arbetsgivarna utnyttjar det faktum att det finns så många journalister att välja på. Det kan ta lång tid att få ett fast jobb, eller så får man dåligt betalt om man försöker arbeta som frilansare och sälja olika artiklar till olika tidningar. Många i mediabranschen lever med osäkra anställningar.

Som reporter handlar mycket om att ringa och läsa. Jag läser olika beslut eller rapporter och jag ringer och frågar folk om saker jag vill veta. Eller så åker man ut och intervjuar någon.När jag har samlat ihop den information jag vill ha kan jag sätta mig och skriva. Folk tror nog att själva skrivandet är det en journalist gör mest, men det stämmer inte. Det tar ofta lång tid innan man fått svar på sina frågor.

Exempel på en vanlig arbetsdag:
Dagen startar klockan nio med avdelningens morgonmöte. Jag säger att jag vill göra ett reportage på en skola där en klass fått pris i en skrivtävling. Om jag får ok av min chef ringer jag till skolan för att prata med läraren och stämma av om det är ok att vi kommer. Vi bestämmer tid och plats för intervjun. Efter det läser jag på om priset. Vid elva åker jag med en fotograf ut till skolan. Vi träffar elever och lärare som får berätta om hur de har jobbat för att få priset. Allas namn måste vara rättstavade och all fakta rätt. Jag måste veta vem som säger vad. Ibland kan det vara mycket att hålla redan på. Jag läser deras vinnande texter. Efter lunch är jag tillbaka på jobbet. Då vet jag tillräckligt för att skriva reportaget. Det kanske tar två timmar att skriva. Det här var ett mycket enkelt exempel. Många gånger måste jag samla in fakta från många ställen och prata med många personer innan jag fått allt på plats.

Utvecklingsmöjligheterna inom mitt yrke beror på var man jobbar. På en tidning kan man bli chef av olika slag, eller redaktör och ansvarig för vissa speciella sidor i tidningen. Jobbar man i radio eller på tv kan man bli programledare. Det finns också många som jobbar ”bakom kulisserna” med att utveckla idéer till nya program eller tidningar.

Många vill bli journalister för att de vill bli kända. Även om man som jag är väldigt okänd, så har många människor åsikter om media och om journalister. Ofta hamnar journalisten i en position där man måste förklara och kanske försvara varför media gör si och så. För den som är journalist är det mycket viktigt att tänka igenom varför man gör vissa saker, och att man alltid kan stå för det man gör. Vi har många etikdiskussioner. Ditt personliga uppförande, vad du gör privat, spelar roll också i ditt yrkesliv.