Tolk

Tolkar arbetar med talad kommunikation mellan människor som behöver göra sig förstådda, till exempel vid myndighetskontakter. De förmedlar ett budskap från ett språk till ett annat och har samhället som arbetsplats. Tolkar kan även tolka mellan talad svenska och svenskt teckenspråk. Som tolk kan man arbeta som kontakttolk, teckenspråks- och dövblindtolk, skriv- och TSS-tolk eller konferenstolk.
Tolkar arbetar på alla platser där människor möts och behöver kommunicera. Det kan vara vid myndighetskontakter, sjukhusbesök, flyktingförläggningar, konferenser, skolor, i domstol eller vid konferenser.

Kontakttolkar är ofta frilansare och får sina uppdrag via privata och kommunala tolkförmedlingar. Tolkar för hörselskadade och döva arbetar främst på landstingens tolkcentraler. En del arbetar på universitet och högskolor eller med tillfälliga uppdrag som frilans. Även privata tolkförmedlingar förekommer. Konferenstolkar är ofta frilansare och anlitas exempelvis av företag, myndigheter och organisationer som har internationella möten. EU är den största arbetsgivaren, de flesta arbetar i Bryssel.

Arbetsuppgifter
Det finns olika tekniker och metoder för tolkning. Tolkningen kan ske samtidigt som en person talar (simultantolkning) eller i efterhand (konsekutivtolkning).

Kontakttolkar/tolkar i offentlig sektor tolkar främst vid myndighetskontakter, mellan enskilda personer och anställda på myndigheten. Kontakttolkar kan specialisera sig efter grundauktorisation och bli sjukvårdstolk eller rättstolk.

Teckenspråkstolkar tolkar mellan döva/hörselskadade personer och hörande personer. De kan också tolka TV-program. Med teckenspråk använder tolken händer, ansikte och kropp för att skapa synliga signaler.

Dövblindtolkar tolkar för personer med dövblindhet, ofta via taktilt teckenspråk. Det innebär att den dövblinde avläser teckenspråket i tolkens händer med hjälp av känseln.

Skriv- och TSS-tolkar tolkar för personer som blivit döva eller hörselskadade i vuxen ålder. De skriver antingen ner vad som sägs på en dator eller använder TSS (tecken som stöd), vilket innebär att tolken talar svenska för läppavläsning och samtidigt använder tecken för att förtydliga budskap.

Konferenstolkar tolkar vid internationella konferenser, affärsförhandlingar och möten. Konferenstolkar samarbetar ofta i en tolkkabin och turas om att tolka.

Arbetsmiljö
Arbetet som tolk kräver stor koncentration, det kan vara påfrestande att tolka eftersom arbetspassen ofta är intensiva. Tolkning sker inte alltid på plats, i många fall sker den via telefon eller video.

Arbetstider
Tolkar har oftast mycket oregelbundna arbetstider.

Utbildning
Kontakttolkar/tolkar i offentlig sektor utbildas på folkhögskolor, studieförbund och på Stockholms universitet.

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för tolkutbildningar inom folkbildningen. Kammarkollegiet auktoriserar kontakttolkar efter prövning. Efter auktorisation finns möjlighet att prövas för speciell kompetens som rättstolk eller sjukvårdstolk.

Utbildning till teckenspråks- och dövblindtolk finns inom folkhögskolan och omfattar 3-4 års studier. Stockholms universitet har även ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning. Kammarkollegiet auktoriserar teckenspråkstolkar efter prövning.

Utbildningen till skrivtolk är ettårig och finns på Södertörns Folkhögskola i Stockholm.

Konferenstolkar utbildas på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Utbildningen är på avancerad nivå och ges vid behov.