Vad vill du bli när du blir stor? Plötsligt har frågan du säkert ställt dig många gånger blivit högaktuell. För innan du bestämmer dig, om du ska studera vidare eller inte, behöver du en idé om vad du vill jobba med i framtiden. Men kom ihåg att de flesta utbildningar leder fram till flera olika yrken och det finns alltid chans att välja en annan väg om du känner att du valt fel.
För dig som vill plugga vidare efter gymnasiet finns i huvudsak tre vägar att välja på: högskola, yrkeshögskola eller folkhögskola. Hur skiljer de sig åt och vilken studieform passar dig bäst?
Högskola eller universitet
Om du vill lägga ner minst tre års studier kan högskolan vara ett alternativ. Vill du jobba med teorier, föra diskussioner och gå ner på djupet i ett ämne så är det högskolan som gäller. Även inom högskolans mer yrkesinriktade studier är utbildningen i huvudsak teoretisk och här finns även möjlighet att gå vidare och börja forska.
Yrkeshögskolan
Vill du studera en kortare tid än tre år och få en utbildning som har tagits fram i nära samarbete med arbetslivet och som är utformad efter arbetslivets behov av kvalificerad eftergymnasial yrkeskompetens kan yrkeshögskolan vara ett alternativ.
Folkhögskolan
Folkhögskolan erbjuder en mer blandad kompott. Dels finns en möjlighet för dig som inte har fullständiga gymnasiebetyg att fylla dina luckor och sedan läsa vidare och dels kan du läsa kurser för att utveckla ett intresse du har. Du kan också välja kurser som utbildar dig till ett visst yrke. Här är oftast studiemiljön lungnar. Du får plugga i mindre grupper, får studiero och slipper uppslukas av annat. Inom folkhögskolan får man inte betyg utan omdömen. Det kan göra vissa osäkra eftersom betyg anses viktiga. Men ditt studieomdöme ger dig möjlighet att söka vidare till högskolan.
Komvux
Läs mer under komvux om du behöver läsa upp dina betyg eller läsa in fler kurser för att komma in på en högskoleutbildning eller för att komma vidare.
Studiemedel
Svenska högskolor tar inte ut några terminsavgifter. Men som student behöver du pengar till mat, hyra, kläder och kurslitteratur. För att klara det ekonomiska kan du söka studiemedel från Centrala studie-stödsnämnden, CSN. Se lånet som en investering i din framtid. Studie-medlet består av två delar: pengar som du får (studiebidrag) och pengar som du lånar (studielån). Studiebidraget är i dagsläget 3 652 kronor i månaden och studielånet ligger på 8 400 kronor i månaden om du studerar på heltid. Högskoleterminen är 20 veckor lång. Hur mycket studielån du tar får du välja själv. Om du vill kan du ansöka bara om bidragsdelen.
Vem får studiemedel?
Alla kan få studiemedel för högskolestudier, t.o.m. det år du fyller 60 år, vissa begränsningar finns dock f.r.o.m. det år du fyller 51. Rätten till studiemedel påverkas inte av hur mycket pengar du har på banken eller av hur mycket din familj tjänar. Däremot påverkas studiemedlet av din inkomst. Du kan få studiemedel i högst 240 veckor. För utländska medborgare gäller särskilda regler.